De allra flesta vet att språk är något som är bra att ha på pappret. Men det är så mycket mer än det. Att kunna ett språk är att ha lagt manken till för en annan kultur och på så vis ta ett extra steg i riktningen mot att bli internationell. Vare sig det är genom en språkresa till Spanien eller om det är i skolbänkens lugna vrå så är resultatet detsamma, vi blir mer lärda. Men nu har det kommit nya reformer om språk och läran som spås revolutionera hur vi läser språk.

Alla som i skol- eller högskolemiljö försökt lära sig ett främmande språk har fått göra det med hjälp av undervisningsmetoder som har sina rötter i medeltidens latinundervisning. Fokus har legat på grammatik, glosor och översättning av texter. Vad som nu skett är att Europarådet ställt sig bakom en gemensam referensram för språk som tar fasta på hur väl språkbrukaren kommunicerar. Fokus ligger alltså på läs- och hörförståelse samt förmåga att göra sig förstådd i tal och skrift.(Läs allt om reformen här!)

öppen ordok

Med de nya reformerna så innebär det att skolorna nu måste satsa på att djupgräva i språket för att förstå dess uppbyggnad. Istället för hårda grammatiska krav så talas det nu mer om förståelse för språken byggnadsstenar. Det i sin tur ger en bättre kunskap om varför vissa ord bättre hör ihop med andra uppbyggnader än som lärts ut tidigare. För det som den nya reformen egentligen säger är att det nuvarande lärosättet är förlegat och istället bör det satsas mer på pedagogik. Det som nu anses problematiskt är att lärosätena och skolverket verkar rulla tummar istället för att införa det nya sättet. Detta innebär alltså att den som idag vill lära sig språk måste göra det enligt den gamla läran och den som vill lära sig på nya sättet får bege sig ut i Europa och ansluta sig till ett lärosäte som infört reformen.