Att välja att studera kan vara avgörande för ens framtid för vad man vill och kan göra. Det kan vara att man studerar vidare på gymnasium efter grundskolan, eller att man studerar vidare efter sin gymnasietid. En hel del jobb som finns idag på arbetsmarknaden kräver att man har erfarenhet och kunskap från någon form av utbildning och kurser. Den här hemsidan kommer därför att handla om de olika studiesätten och vad man bör tänka på när man ska studera.
Studera på universitet eller högskola
Skillnaden mellan ett universitet och en högskola är rätt stor. Den stora skillnaden är att ett universitet har tillstånd att ge examination på forskarnivå, vilket högskolor saknar tillstånd till. Sedan kan utbudet på kurser och utbildningar skilja en del mellan universitet och höskolor och dessutom har de helt olika studieformer, där en universitetsstudent planerar nästintill all studietid själv. För att få plugga vidare på det här sättet måste man ha gått ut gymnasiet och/eller ha läst upp gymnasiekurser på exempelvis Komvux. Det som skiljer gymnasie- och universitets/högskolestudier åt är att studiesättet är helt annorlunda, litteraturen är mer komplex och studietakten betydligt högre. Man kommer direkt märka skillnad på hur gymnasiet respektive universitet/högskola är i de stora skillnaderna.
Om man behöver hjälp att reda ut begrepp kring universitets/högskolestudier kan man alltid vända sig till en studie- och yrkesvägledare. Det kan vara bra att kolla upp olika universitets och högskolors utbud på kurser och utbildningar, då det kan skilja mycket i vad som erbjuds. Dessutom kan vissa krav som att man måste ha läst vissa ämnen tidigare skilja sig en del.
Folkhögskolor
Om man inte vill söka sig till högskolor eller universitet för vidarestudier, kan man söka sig till en folkhögskola istället. Att studera på en folkhögskola kan vara precis som på en högre utbildning, men med en del skillnader. För det första ges inga betyg i kurser eller utbildningar, utan man får omdömen. Dessutom kan studietakten eller utbildningslängden variera något. I Sverige finns det idag 150 folkhögskolor, där alla styrs av antingen en region, kommun eller en liknande stiftelse. Många folkhögskolor ligger ute på landet. Det som kan vara viktigt att veta är att söktiden till folkhögskolor är annorlunda och går dessutom direkt till skolan och inte via en allmän central, som vid andra högskolestudier.
Folkhögskolor erbjuder tre olika typer av program som vänder sig till både högre studier men också till om man vill läsa upp gymnasiekurser: allmänna, specialinriktade och övriga kurser. Allmänna kurser innefattar oftast kompletterande kurser i gymnasieprogrammen, medan specialinriktade kurser är inriktade mot något särskilt ämne som media, journalistik eller samhälle. Övriga kurser är övriga utbildningar, sommarkurser etc.
